skip to Main Content

Vuxet barn

Vuxna barn är vi när vi inte fått vara barn. Vi växer upp i en miljö där de vuxnas oförmågor till att vara närvarande föräldrar gör att barnet får ta det vuxnas ansvar. Vi åsidosätter våra egentliga behov som vuxna till förmån för vad vi tror att andra behöver. Sedan kan vi hävda oss och kräva att andra ska göra det samma för oss som vi tycker oss göra för dem.

Vuxna barn är vi när vi inte fått vara barn. Vi växer upp i en miljö där de vuxnas oförmågor till att vara närvarande föräldrar gör att barnet får ta det vuxnas ansvar. Vi åsidosätter våra egentliga behov som vuxna till förmån för vad vi tror att andra behöver. Sedan kan vi hävda oss och kräva att andra ska göra det samma för oss som vi tycker oss göra för dem.

 

Utan att ha en självklar relation till vårt inre barn så förlorar vi förmågan att navigera utifrån naturliga männskliga behov. Vi kan inte ledas av nyfikenhet, glädje och kärlek på det sätt som ett barn gör. Något som också gör att vi får svårt att navigera i oss själva är när vi som barn tvingas att ha en relation till vår förälder som är mer för förälderns skull. Att föräldern inte klarar att ha egna vuxna relationer, utan har det med sitt barn. Barnet blir som en partner till sin förälder. Det kan upplevas som en trygghet att vara så viktig för sin förälder, men att det handlar mer om vad föräldern vill ha en barnets behov. Det kallas känslomässig incest när förälder inte kan värna om sin eller barnets integritet.

Där förlorar barnet att se var gränser går. Som vuxen blir man beroende av att leva genom andra. Man förväxlar behov med begär. Begär som skapats av bortträngda behov.

Konsekvenserna

Poängteras bör att denna problematik inte bara drabbar den som växer upp med missbruk i familjen. Även andra företeelser som kräver uppmärksamhet och tar stort känslomässigt fokus i familjen, då man som barn tvingas anpassa sig, kan ge samma konsekvenser.

Ett barn är helt inriktat på överlevnad men om för mycket energi går till överlevnad i en svårbegriplig och bitvis hotfull miljö avstannar ens personliga utveckling. Det är därför som små människor kan rymmas i stora kroppar. Det kan vara bara ett par år gamla mognadsmässigt, och fungera väldigt väl i många sammanhang.

Vuxna barn kan skaffa sig långa utbildningar och fungera på avancerade positioner och fatta stora beslut. Men de kan också vända på en femöring om de känner sig hotade på något sätt. De vuxna sätten att hantera relationer och konflikter har inte fått utvecklas. Man kan säga att de har frusit fast i ett tidigare stadium. Givetvis är detta begränsande för dem själva och omgivningen.

Ett vuxet barn tvingats växa upp för tidigt och axla för mycket ansvar. Det gör att man fortfarande bitvis är ett osäkert barn inuti.

Några konsekvenser av att vara ett vuxet barn:

Förvirrad självbild
Man blandar ihop självkänsla med självförtroende. Man är sann överlevare men vet egentligen inte vem man själv är. Ur kontakt med sina behov – Man har svårt att veta sina behov, därför att lära sig att inte ha behov alternativt har man fel behov. Men omvandlar de verkliga behoven (av näring, kärlek, närhet, tillgivenhet etc) till att bli duktig och klara av saker. Det har skett en felkoppling på behovssystemet, och man är inte själv medveten om det.

Ett vuxet barn har vårt att sätta gränser
Gränserna mot andra blir antingen för stora och man bygger murar för att skydda sig, eller så är man helt gränslös och låter andra människor gå över en.

Förvrängd verklighetsuppfattning
Man är uppväxt med dubbla budskap och man visste att något var fel men ingen lärde dem vad det var. Allting blir mixtrat och tilltron till andra människor och en själv blir då låg. Det beror på att man blivit lurad och förd bakom ljuset av dysfunktionella föräldrar som till varje pris måste dölja sitt missbruk och framstå som bättre. Det gör att man växer upp till att vara högfungerande och välanpassad – men det blir väldigt tomt inuti…

Växer upp för fort
Man förväntas kunna saker utan att fått lära sig det, och växer därför upp snabbt. Man blir pseudoanpassad och lär genom att iaktta och härma andra, varför det kan bli riktigt tokigt ibland. Känslan att aldrig vara bra nog kommer från detta.

Förnekelse
En annan konsekvens av uppväxten som vuxet barn är förnekelse
Man förnekar att det som händer, antingen för att det är för svårt att greppa eller för att det är så ”systemet” fungerar. Det som sker händer inte, och man ser bort på annat ställe.
Den största sjukdomen är själva förnekelsen, samtidigt är förnekelsen något nödvändigt för att livet ska bli hanterbart. Den är som själens plåster, och lindrar så att man kan klara av att leva och göra det man behöver göra. Det dövar och lindrar för stunden, men fungerar inte i längden.
Det säger sig självt att alla dessa överlevnadsmekanismer – att känna in sin omgivning för mycket, superkontrollen och att leva i förnekelse – tar mycket energi. Det är tärande och ger oundvikligen upphov till kroppsliga eller psykiska symtom. För det finns en gräns för hur mycket ett system kan härbärgera, och hur mycket energi det kan förlora, innan det sakta bryts ner eller kollapsar.

Vad innebär vuxna barn?

Tilliten till sig själv och andra försvinner i och med att man kan bli illagjord, att ens existens är villkorad. Man tvingas att vara lojal andra men inte sig själv. Detta leder till att man gärna blir högpresterande, eller apatiska, i sökandet efter sig själv och sin plats i livet, allt medan tomheten ökar. Man blir en överlevare. Det är bara där man kan få en guidning i vart man ska. Om man inte fått en självklar plats i livet. Några av karaktärsdragen kan vara att:

  • Du behöver gissa vad som är normalt beteende
  • Du har svårt att fullfölja ett projekt från början till slut
  • Du ljuger när det är lika enkelt att säga sanningen
  • Du dömer dig själv skoningslöst
  • Du har svårt att ha roligt
  • Du tar dig själv på för stort allvar
  • Du har problem med nära relationer
  • Du överreagerar på förändringar som du själv inte styr över
  • Du söker ständigt godkännande och bekräftelse hos andra
  • Du uppfattar dig själv som annorlunda
  • Du är överdrivet ansvarstagande eller överdrivet oansvarig
  • Du är envist lojal, även mot dem som inte förtjänar det
  • Är du väldigt impulsiv?
Beautiful couple mother and cute daughter are walking in field of red poppy flowers over yellow sunset lights

Om medberoende

Läs mer om medberoende
hur det blir till och hur det yttrar sig

Om systemtrauma

Läs mer om systemtrauma
– kärnan i medberoendet

Om sjukdomsförloppet

Läs mer om sjukdomsförloppet
från systemtrauma till medberoende

Om känslomässig incest

Läs mer om känslomässig incest
hur det blir till och hur det yttrar sig

Om vuxet barn

Läs mer om vuxet barn
vad det är och hur det yttrar sig

Systemtraumatologi

Läs mer om systemtraumatologi
ett synsätt som utgår från kärnan

Back To Top