skip to Main Content

 

Vi arbetar med utveckling och terapi med utgångspunkt i systemtraumateorin. Kärnan i vår terapi är att klienten ska ges förutsättningar att kunna närma sig det som sker i denne  på ett sätt som gör att livet blir friare och mindre bundet till omedvetna  beteenden. Utgångspunkten i systemtraumateorin är att vi som människor bär med oss strategier och skydd som både både hjälper och begränsar oss i livet. Dessa strategier och skydd är dels formade utifrån situationer och miljöer som vi är uppväxta i men redan tiden i mammas mage ger oss grunden i det som vi i vardagligt språk kallar för ”personlighet” samt medvetna och omedvetna tankegångar, reaktioner och beteenden. Oberoende hur bra eller dåliga våra uppväxtförhållanden har varit så formas barnets strategier utifrån det utrymme som barnet får, och dessa strategier ligger till grund för våra beteenden, reaktioner och tankemönster som vuxna. Som vuxen kan dessa begränsningar i levnadsfrihet upplevas genom att individen skapar livsmönster där individen känner att utrymmet för individen själv inte finns, det saknas, individen känner sig låst i det som sker.

Systemtraumaterapi och Motusmetoden

Vi har utvecklat en metod, Motusmetoden – Systemtraumaterapi som förenar systemtraumaläran, somatisk traumabearbetning, gestalterapi, ankytningsteori, KBT och psykoterapi, och som genom en följbar process ger klienten en plats för att utforska dennes eget varande, med och utan strategier och skydd. Motusmetoden innebär att vi arbetar med helheten, och hela tiden utgår från klientens process. Genom en grupp med fasta grupp-principer ges klienten en trygg plats från vilken den kan möta det som sker. Allteftersom tryggheten till gruppen, principerna och processen landar så kommer klienten alltmer våga och vilja möta reaktioner, strategier, känslor och beteende- och känslomönster. I gruppen ges klienten en plats att landa i tillit till sig själv och att utveckla förmågan att ta ansvar för sig själv och det som sker.

Motusmetoden – Systemtraumaterapi är ett resultat av närmre 20 års erfarenhet av behandling av systemtrauma. Metoden sätter samman flera evidensbaserade komponenter till en helhet, främst från gestaltterapi, anknytningsteori, mentaliseringsprinciperna, konsilidering, Somatic Experiencing.

Metoden utgår från ett tematiskt behandlingsförfarande där klienten genom gruppterapeutiska element arbetar sig igenom olika dimensioner av det mänskliga varandet. Tematisk behandlingsprocess innnebär sex olika behandlingsteman där vart och ett ger klienten förutsättningar att närma sig sitt inre från olika perspektiv. 

Läs mer i informationsbroschyren om Motusmetoden:

Steg i processen för klienten

Hur processen ser ut skiljer sig åt från klient till klient, dock kan följande punkter sammanfatta processens övergripande kronologi:

  1. Förståelse för grupprinciperna och processen
  2. Vila i tillit till processen, terapeuten och gruppen 
  3. Förståelse och upplevelse hur det är att få kontakt med det som sker i en – och hur det känns att vara kvar i det
  4. Första uppenbarelserna/genombrotten – känslan av att det finns mer i livet
  5. Förståelsen för att allt som sker är process – och kunna möta allt som sker därefter
  6. Förmågan att använda kunskaperna utanför gruppen
  7. Frigörelsen sker steg för steg – allt eftersom strategierna faller till marken

Vuxet barn-perspektivet

I behandlingen utgår vi från barnet som blivit avbrutet. Under barndomen uppstår behov och vi avbryts i att tillgodose dem. Avbrottet sker genom att barnet inte blir mött, det blir avvisat och orespekterat. Detta avbrott lever kvar i oss och vi blir oförmögna att som vuxna både att få kontakt med behovet och tillgodose det. Det är dessa känslor som på olika sätt lever kvar i oss; rädslan för att bli avvisad och rädslan för att bli orespekterad. I behandlingen skapas förutsättningar för att komma i kontakt med rädslan och hur den ger sig uttryck.

Eftersom vi är oförmögna att möta oss själva – på grund av bland annat de stressreaktioner som uppstår då vi går till platser som smärtar i oss – så använder vi barnet som ett sätt att kringå stressreaktionen. Genom att visualisera barnet så lockas empati och kärlek fram i klienten – och med det ges klienten en kärleksfull grund i utforskandet av sig själv. 

 

För att kunna se och släppa på de strategier vi bär med oss så behöver vi skapa förutsättningar för klienten att komma i kontakt med behoven igen. Genom att åter skapa kontakt med behoven kommer klienten inte längre behöva skydden och strategierna och kan man det leva ett friare och mer närvarande liv.

Gestaltterapi

Gestaltterapi är en form av psykoterapi som funnits sedan starten 1951 då grundarna gav ut boken “Gestalt therapy: excitement and growth in the human personality” och var en utveckling från psykoanalysen och ett svar på beteendepsykologin som för tiden var de populära psykoterapeutiska formerna. Gestaltterapi lägger tonvikten på “här-och-nu” samt på människans behov av kontakt för att hjälpa våra mänskliga system att finna balans och sammanfogning i en helhet av kropp och psyke.

En övning vi kan göra är Heta stolen. Det betyder att klienten sätter det som den minst av allt vill möta i en stol framför sig. Terapeuten hjälper till att öppna upp för en dialog mellan det som sitter framför en och klienten. Klienten utrycker en känsla den har för det/den eller en fråga, för att sedan byta stol och då få svara på frågan. På så sätt får klienten fatt på det omedvetna förhållningssätt som hon har till det som är framför sig. Klienten tar tillbaka makten i det som hon är maktlös inför, hon ser vad det är hon står inför och kan nu börja navigera ett steg framåt i sitt liv. Hon bekräftar sig själv, står stadigare, låter sin röst bli hörd. Ett steg närmare att låta kontakten med sig själv göra att hon inte avbryter, skammar och kontrollerar sina känslor.

Vad är en strategi eller ett skydd?

Vad är en strategi eller skydd?

Det är  handlingsmönster, beteende, tankemönster eller reaktioner som vi omedvetet följer och lever efter, och som blir det som ramsätter vårt liv. Detta ofta utan att vi förstår vad det som är begränsar oss, mer än att vi i oss upplever hinder som begränsar oss och att vi sitter fast i vissa beteendemönster. Det kan kännas som skam, skuld, kontrollbehov, självförakt, hat, ilska, känslan av att vara offer eller absolut ingenting, det är bara ett stopp. Strategier och skydd är mekanismer som uppstått genom att vi upplevt situationer, händelser eller levt i miljöer som skapat stress/kortisolproduktion på ett sätt som gör att vi behöver undvika liknande situationer. Rädslan för att bli avvisad och orespekterad lever kvar i oss på ett sätt som begränsar och som gör att vi försöker undvika att det sker igen. Detta kan även i många fall bli att individen förutsätter att en viss situation kommer bli på ett sätt, för att kunna förbereda sig, och genom detta så blir situationen just enligt förväntan. Individen bekräftar sin bild genom att i förhand skapa en bild av hur en viss situation kan komma att bli.

Vad är ett behov?

Vad är ett behov?

Vi har behov. Ett behov uppstår då kroppen/hjärnan bedömer att individen behöver något. Då ett behov uppstår produceras kortisol för att möjliggöra att individen agerar för att tillgodose behovet. Om vi avbryts att ens få utrycka ett behov så blir det i förlängningen ett begär istället. Kortisolet frigör energi och ökar fokus. När behovet tillgodoses får vi ett tillslag av de två signalsubstanserna dopamin och seratonin, och beroende på behovets karaktär även oxytocin. Vi vill ha dessa hormon, vår fysiologi är inställd på att eftersträva dessa hormoner, då dessa är förknippade med välbehag, glädje och trygghet. Då vi tillgodoser behov som är grundläggande för oss så utsöndras ämnen i kroppen som gör att vi känner tillfredställelse. Det som sker i barndomen är att situationer, händelser och företeelser uppstår där barnet då deras behov inte tillgodoses upplever oönskade stressreaktioner som gör att barnet letar alternativa vägar till tillfredställelse istället för att möta det grundläggande behovet. Det är detta som, vi kallar för att barnet blir avbrutet. Barnet avbryts i att tillgodose behovet, och den strategi som väljs istället kommer att finnas kvar i vuxenlivet.

En oönskad stressreaktion hos barnet kan uppstå då till exempel barnet känner ett behov och vänder sig till de vuxna runtomkring för att få behovet tillgodosett. Om barnet förväntar sig att behovet ska bli mött och det visar sig att de vuxna inte uppfattar behovet/inte kan tillgodose det, så förstärks kortistolproduktiomen hos barnet, och barnet kommer uppleva en oönskvärd stress. Barnet kommer att i detta söka andra sätt, alternativa vägar, att åstadkomma serotonin och dopamin. En alternativ väg till välbefinnande skapas istället för att det har sin utgångspunkt i det grundläggande behovet. Denna stressreaktion lagras som ett minne i barnets medvetande som ett icke önskvärt tillstånd, och den alternativa vägen till välbefinnande lagras på samma sätt. Detta medför i sin tur att de tillfällen som behovet kommer i vuxenlivet så kommer kroppen att reagera med en stressreaktion som gör att den vuxne inte kan tillgodose sitt behov. Istället kommer de alternativa vägarna till serotonin och dopamin att användas. Alternativa vägar till tillfredställelse kan vara olika former av utagerande beteende (missbruk, hyperaktivitet, hobbies,….). Om barnet inte hittar tillfredställelse, vägar till seratonin och dopamin, så kommer kroppen gå in att behöva kämpa för överlevnad; fly eller slåss.

Detta gör att vi som vuxna i många fall inte ens uppfattar vårt grundläggande behov, eftersom kropp och hjärna är så måna om att vi inte ska utsättas för den oönskade stressreaktionen. Istället kan vi gå direkt till de alternativa vägarna, vilka tillfälligt ger oss en upplevelse av tillfredsställelse. Problemet är att de grundläggande behoven förblir otillgodosedda vilket skapar en oro i kroppen.

 

Back To Top