skip to Main Content

Vi är alla medberoende

Medberoende är något vi alla är i olika grad. En själslig obalans vari vi får svårt med vår intimitet. Vi vet inte riktigt på vilka premisser vi har rätt att existera. Vi styrs av bilden om vilka vi är och hur vi skall vara. Vilka vi borde vara.

Vi existerar genom andra och annat. Vi fortsätter att bygga på det system som är vårt systemtrauma.
Vi tar positioner och roller i relationen till någon och överlämnar då makten och vi känner oss som offer. Då vi är styrda av andra. Vi styrs av skuldkänslor som i sin tur skapar skam.

Vi står inte stadigt själva utan måste leva genom andra. Det resulterar i att vi blir gränslösa. Gränser löses upp och vi flyter samman med andra. Vi tar till kontroll för att försöka få tillbaka makten om oss. Även den som för andra kan se ut att ha makten är vapenbärare för sitt system.

Vi lider brist på mognad av att inte ha fått vara barn fullt ut, då vi fick ett vuxenansvar.

Rädslan för att bli avvisad gör att vi försöker kontrollera känslan. Avvisa oss själva innan någon annan gör det. Vi har lovat oss själva att antingen aldrig bli beroende av någon annan eller överlämna oss helt.

Var kommer det ifrån?

Det som skett är att vi förlorat oss till förmån för ett familjesystem som styrt vår uppväxtfamilj. Vi har fått ta ansvar där våra föräldrar inte förmått hantera situationer. Det är ett systemtrauma.

När vi som vuxna sedan får en känsla av att vi kan bli uteslutna, att det finns villkor för vår existens, eller när en känsla blir för stark eller att någon kommer oss för nära så väcks såret inom oss från när vi var små. Såret som är hur vi inte kände oss respekterade och nu kan bli avvisade igen.

Vi tas ifrån förmågan att ta ett eget ansvar för oss själva. Vi måste offra oss för andra. Vi försöker bli rätt istället för sanna mot oss själva.

Medberoendet

Hur yttrar sig medberoendet?

  • Kontrollen över livet kväver livet. Vi navigerar genom se ur ett rätt och fel perspektiv. Vi har svårt att knyta an då tilliten till oss själva brister.
  • Vi attraheras till att skapa relationer med andra som påminner om hur vi kände det som barn. Kaka söker maka. Vi kan ha svårt att veta vad vi känner. Vi förlorar oss i andra. Vi ”flyttar” in i andra och låter de styra oss.
  • Stress. En djup inneboende oro som gör att vi överger oss själva för att försöka skapa upplevelsen av kontroll på livet. Vi har svårt att uppfatta gränser och känna tillit. Vi vet inte riktigt vilka vi är och tar då roller och identiteter i situationer. Vi har svårt att ta ansvar för oss själva och tar då gärna ansvar för andra istället och överlåter ansvaret om oss på dem. Källan till stress är en skam om vår egen existens.
  • Vi blir beroende av sensationskänslan då vi upplever att vi har kontroll och ”rätt”. Den känslan är det vi försöker leva på.
  • Vi projicerar vårt tillstånd på andra och annat. Därav att vi ofta får samma typ av problem i relationer.
  • I relationer så tar vi i vårt medberoende kontrasterande positioner för att inte mötas. Vi kan då skylla på den andre.
  • Vi får då vara offer och slippa ansvar som i sin tur egentligen är ett rop på hjälp.

Exempel på beteendeyttringar

Vi utgår främst från hur ansvaret för andra gör att jag förlorar mig och inte kan se eller sätta gränser för var jag slutar och andra börjar. Vi flyttar över till andra för att hjälpa dem att bli som vi tror att de måste vara. Vi måste då sätta oss över eller under i relationer. Får jag inte bo i mig själv så flyttar jag in i andra. Vad är det som gjort att jag inte får existera på egna premisser, utan måste vara ”duktig” eller ”rätt”? ”Utan mitt kontrollerande så rasar världen”

Med en inneboende osäkerhet och bristande självkänsla så blir vi hungrande efter en närhet vi inte kan nå. Vi intensifierar känslor då vi inte litar på intimitet. Har vi växt upp med föräldrar som kommit för nära eller haft för stor distans så lever vi med en längtan efter kärlek. Som också skrämmer. Då skapar vi intensitet istället för intimitet. Som ju gärna blir ett sexuellt tillstånd där vi inte kan göras illa på samma sätt som i en öppen och kärleksfull relation. Men kan likväl ta sig i utryck av mat, shopping, spel, droger, alkohol osv. Vi får en känsla av kontroll och trygghet för våra känslor för stunden.

Svarta lådan

En av medberoendets viktigaste funktioner är att skydda de sår som bor i oss. Det sårade barnet i oss. Vi kapslar in det som vi inte kan hantera. Det vi inte fått hjälp att bearbeta och frigöra oss ifrån ligger som i en svart stängd låda. Vi har en förmåga att kunna ”glömma” det ohanterbara. Men sedan blir det också det som styr oss i form av att vi flyr livet. Vi skyddar våra sår. Vi hävdar oss, vi depraveras och har svårt att utvecklas som människor. Vi bär då en stress och ångest som tar vår energi

 

Vuxna barn

Vi lever efter vårt inre barns överlevnadsstrategier. Vi fick växa upp för tidigt. Vi kan ha vuxenkompetens men känner oss innerst inne som barn. Ett barn som inte förstår världen eller sig själv i den. Vi kan ofta ha ett framgångsrikt yttre liv men på insidan gapar en tomhet. Vi kan ägna mycke kraft att skydda eller hävda oss. Vårt ensamma inre barn behöver göra sig hörd. Skapa en obruten relation mellan vårt vuxna jag och och vårt inre barn.

När vi var barn tog vi strategier för att överleva, och det är de strategierna vi sitter fast i idag. Med hjälp av traumabearbetning och gestaltterapi kan vi frigöra oss från de strategierna och i och med det, familjesystemet som vi sitter fast i.

Vi har förlorat förmågan att ta ansvar, att svara an på oss själv och våra relationer. Det beror antingen på att det inte fanns någon plats för våra behov eller att vi blev tvingad att vara förälder åt våra föräldrar. Vi behöver ta ansvar för vår förlorade barndom!

Hur behandlas medberoende?

Kliniskt sett så handlar det om att skapa nya synapskopplingar i hjärnan. Mänskligt sett att få tillbaka andligheten som gått förlorad och få vara i sammanhang utan att prestera. Det kan bara ske då vi släpper våra gamla strategier och mönster. För att det ska ske behöver vi vara i en miljö som är trygg och tillitsfull. Där det värnas om gränser. Då skapas utrymme för vårt innersta att ta den plats där annars egot tar över.

Vi behöver få nya perspektiv på oss själva. Det får vi i terapin och genom andra i gruppterapi. Där förmår vi se till helheten. Hela oss själva. Då kan vi börja skapa en tillit, först till oss själva, sedan till livet och andra. Jag själv är lösningen.

Det finns bara ett beroende och det är medberoendet

 

Läs mer om systemtraumatologi
– ett synsätt som utgår från kärnan

Läs mer om systemtrauma
– kärnan i medberoendet

Läs mer om sjukdomsförloppet
– från systemtrauma till medberoende

Back To Top