skip to Main Content

Bemötande av Kalla Faktas reportage 22 september

Uppdaterat 2022-09-18 kl. 18.30

Den 22 september sände Kalla Fakta ett reportage där delar av vår verksamhet granskas. Vi sammanfattar på denna sida våra reflektioner kring den kritik som riktas mot oss. Här sammanfattas vårt bemötande av de kritikområden som kommit oss tillkänna, vi uppdaterar här löpande med fler frågor om det kommer fler. Senaste uppdateringsdatum hittar du längst upp i inlägget.

Reportagets fokus är att granska vår terapeut Thomas. Detta är andra massmediala granskningen som görs på Thomas de senaste fem åren och den förra granskningen fick enorma konsekvenser. Vinklingen denna gång är att belysa alternativbehandling som fenomen genom att framställa det som att vår verksamhet använder sektliknande metoder och att det förekommer sexuella närmanden.  

Intervjun med Kalla fakta inför reportaget

Vi fick kännedom om att Kalla fakta höll på med en granskning i början av sommaren genom att en av våra tidigare klienter informerade om att de hade gjort kontaktförsök. Den 7 september ringde Kalla faktas medarbetare och krävde att Thomas genom intervju skulle bemöta den kritik som de fått ta del av, och att de hade en deadline samma dag. Vi meddelade att vi har klientsekretess att ta hänsyn till och önskade ta emot kritiken och återkomma med svar, så att de får bra svar där vi genomtänkt kan se till vårt ansvar i det som skett. Det accepterades inte av Kalla faktas representanter. Reportaget har varit under bearbetning sedan i våras, och vi gavs med detta inte möjlighet att bemöta förrän i sista stund under tidspress och då med hot om att det kommer bli mycket värre om vi inte gör det. Thomas blev stressad under delar av intervjun vilket påverkade hans möjlighet och förmåga att kunna ge bra svar.

Mer om metoden och behandlingen

Kärnan i systemtraumaterapin är att klienten ska ges förutsättningar att kunna närma sig det som sker i denne  på ett sätt som gör att livet blir friare och mindre bundet till omedvetna  beteenden. Utgångspunkten i systemtraumaperspektivet är att vi som människor bär med oss strategier och skydd som både både hjälper och begränsar oss i livet. Dessa strategier och skydd är dels formade utifrån situationer och miljöer som vi är uppväxta i men redan tiden i mammas mage ger oss grunden i det som vi i vardagligt språk kallar för ”personlighet” samt medvetna och omedvetna tankegångar, reaktioner och beteenden. Mer information om metod får du genom att antingen läsa här eller genom att lyssna till det inspelade seminarium vi genomförde 18 augusti på www.mals.se/inspelat

Thomas bakgrund

Thomas drev tidigare en klinik som hette Absolutions. Inom Absolutions verksamhet utvecklades en behandlingsform där avstamp tas från klientens existensiella varande och där utveckling sker som påverkar hela livet, på kort och lång sikt. Vintern 2017 och något år framåt gick Absolutions igenom en större kris som kom att bli ett avslut på den stadiga tillväxt som fram tills dess hade karaktäriserat bolaget. Detta i samband med att en klient som varit inom verksamhetens behandling och utbildning i över fyra år, i anslutning till Me too:s inledande månader, riktade anklagelser om sexuella trakasserier mot Thomas. Under rådande Me too-våg, medförde anklagelserna en efterföljande situation som företagsmässigt blev svårbemästrad. På en dag lämnade nästan samtliga klienter kliniken. I samband med detta gjorde Kalla fakta en granskning av kliniken.

Verksamheten tog efter krisen nya tag och återuppstod i Medberoendekliniken. Med lärdomar om krisåren i bagaget formerades verksamheten om och den metod som tidigare utgjort kärnan i verksamheten formaliserades i en följbar process. 2021 intog verksamheten namnet Motus Animis – som betyder själslig rörelse – för att tydlgare spegla det som gör verksamheten unik. Verksamhetsutvecklingen har haft högt fokus på att forma processen så att klientens behov är i fokus, att sårbarheterna att vara i process respekteras och värnas om, och för att möjliggöra det lugn och den trygghet som klienten behöver för att kunna vara i process. Processerna har saktats ner för att klienten själv ska kunna känna in vad den behöver innan det tar sig vidare.

Namnbyte

Thomas har bytt namn några gånger under åren. Från att ha hetat Ristrand så kände han ett behov av att byta efternamn i samband med företagskraschen 2017, detta för att göra det möjligt att komma vidare då han upplevde att efternamnet försvårade för honom i arbetssituationer. Namnbyte skedde då till Thomas Piotrowski. I samband med skilsmässa under våren 2020 bytte han namn igen, till Thomas Ahnér (Thomas mammas flicknamn), denna gång av rent känslomässiga skäl.

Läs mer om Thomas här

Om verksamheten

Verksamheten arbetar med terapi, utbildning och ledarskapsutveckling med utgångspunkt i existensialism och det existensiella utforskandet, och personlighetsutveckling. Från och med årsskiftet upphör all terapi/behandling och fokus kommer istället ligga på utbildning och kunskapsspridning.

Bemötande av kritiken

Här sammanfattas kritiken, område för område så som vi har fått ta del av den. Svaren är utformade för att respektera klientsekretess och respekt för övriga berörda. Vi vill inte på något sätt frånsäga oss ansvar, där vi har gjort fel eller gjort missbedömningar så tar vi det ansvar som är vårt. Däremot upplever vi att det i reportaget förekommerl vinklingar som inte är i enlighet med hur vi betraktar det. Vi har även respekt och en ödmjukhet inför att ordval och citat i mötet med klienter ibland kan uppfattas på ett annat sätt det som vi avser förmedla.

Kritik: Det uppfattas som att vi rekommenderar att sluta med antidepressiva

Några klienter uppfattar det som att vi rekommenderar att klienter ska sluta med antidepressiva.

Vårt svar:
Vi kan inte rekommendera att sluta med medicinering, det kan vi inte göra och det ska vi inte göra. Det är enbart läkare som kan göra det. Däremot är vår erfarenhet tydlig i att det är svårt att fullt ut tillgodogöra sig vår behandling om man går på den typen av medicinering, då den avbryter delar av kontakten med det som sker i en. Det innebär att närvaro och ren kontakt med sig själv är svår att uppnå med antidepressiva i kroppen. Klienten kan så klart välja att fortsätta med antidepressiva ändå, men då med medvetenheten om att det är svårare att skapa kontakt med de djupt liggande känslorna. 

Som tillägg till detta så är vår uppfattning att det sker en massiv överutskrivning av antidepressiva i frånvaron av kunskap om hur man tar hand om människan. 

Kritik: Det uppfattas som att vi förkastar diagnoser

Några klienter uppfattar det som att vi förkastar diagnoser.

Vårt svar: 
Så som vi ser det så är många neuropsykiatriska diagnoser likartade med effekterna av obalanser i systemet och i många fall ställs en diagnos som utgår från konsekvenserna av obalanserna. Detta fråntar inte att det finns faktiska neurologiska nedsättningar, dock är vår erfarenhet att det finns en övertendens att ge diagnos på konsekvenserna istället för att behandla obalanserna. Detta främst utifrån att det inom psykiatrin saknas kunskap om människans existensiella varande och dels utifrån att det saknas resurser och möjlighet att jobba med hela människan.

Kritik: Det upplevs finnas en gränslöshet i Thomas beteende relativt klienterna

Några klienter från tidigare klinik upplever en gränslöshet från Thomas.

Vårt svar:
Vi kan enbart beklaga om en klient har upplevt en gränslöshet, det är helt vårt ansvar att respektera gränser och vara tydlig med dessa. Gränser är något som vi jobbat mycket med att hitta former för att värna om. I Thomas förra klinik formades behandlingsmetoden till det som det är idag, och i ivern att skapa förändring hos klienterna så uppstod situationer där klienterna gjorde väldigt snabba progressioner. Snabb utveckling gör att sårbarheten blir väldigt hög, i många fall betydligt mer omfattande än vad Thomas själv insåg.
Lärdomarna efter förra kliniken har tagits om hand och de senaste åren har vi lagt mycket kraft på att hitta sätt att stärka lugnet och tryggheten runt klienten, och värna om bejakandet av gränser. Det ska aldrig finnas en tveksamhet i var gränsen mellan terapeut och klient går.

Kritik: Thomas kritiseras utifrån sitt sätt att möta klient/under-cover-journalist under behandlingsvecka

I reportaget omnämns främst klienter från tidigare klinik, men det finns ett fall från nutid; en under-cover-journalist som var med på Vuxet barn-vecka i Spanien våren 2022. Journalisten har en karaktär som hon skulle vara under veckan, som formades av Kalla fakta inför. Henne karaktär går på antidepressiva och är bisexuell. Thomas kritiseras utifrån att det upplevs som att han förde in samtalen med henne till att handla om hennes sexuella beteende och inte respekterade hennes gränssättning.

Vårt svar: 
Journalisten blev aldrig en del av behandlingen, hon var aldrig närvarande och upptog mycket tid från hela gruppen och terapeuterna på plats. Hon rapporterar i reportaget om det som skedde utan att se eller försöka förstå det som hon betraktade. Hon utmanade Thomas sexuellt och bjöd in till sexuella situationer. Detta betraktades av Thomas som ett utagerande, ett beteende som var en del av hennes problematik. Därför fick hon några terapeutiska provokationer som var av sådan karaktär, för att hon skulle ges förutsättningar att betrakta sitt sexuella utagerande.

I reportaget nämns även en situation då journalisten såg Thomas naken, då han bytte om i ett rum bredvid hennes. Thomas hade strax innan lämnats ensam i huset och hade bråttom iväg, och Thomas missade att stänga dörren helt och journalisten tittade in. Thomas uppfattade inte att journalisten varit där i samband med ombytet, detta kom till hans kännedom först långt efteråt.

Kritik: Verksamheten anklagas för att vara en sekt

Några klienter från tidigare klinik uppfattar att det är en sektliknande behandling.

Vårt svar: 
Vår behandling är motsatsen till en sekt. Behandlingen möjliggör för klienten att göra fria val och ta mer ansvar över sitt liv.  Vi har även informationsinsatser riktade direkt till anhöriga för att dessa ska ges en bättre förståelse för det som sker. Detta påstående/anklagelse är en företeelse som frekvent kommer från anhöriga till klienter. En klient som börjat få kontakt med sig själv och som gör stora förändringar i livet, kan te sig annorlunda för dem som är runt omkring och viljan att göra en större livsförändribg kan uppfattas skrämmande. Således är det inte alltför sällan som dem runt en klient i en förändring kan uppfatta det som att klienten är med i något sektliknande.

Kritik: Klienter har haft svårt för att sluta behandling

Några klienter i tidigare klinik har upplevt det svårt att sluta behandlingen, och att behandlingen aldrig blir färdig.

Vårt svar:
Livsprocess är inget som blir färdigt, det vi gör att möjliggöra för klienten att inleda processen. Vi har arbetat mycket de senaste åren med att skapa förutsättningar för att möjliggöra för klienterna att integrera kunskaperna i vardagen för att de ska kunna sluta när som helst och att själva bestämma takt på behandlingen.

Kritik: Thomas har och har haft relationer med tidigare klienter

Det riktas kritik mot att Thomas har haft relationer med före detta klienter. Bland annat medverkar hans före detta fru i reportaget.

Vårt svar: 
Thomas har och har haft två relationer med före detta klienter. Hans före dettta fru och han inledde en relation efter att hon slutat som klient (tidpunkt för avslut av behandling relativt då relationen inleddes finns dokumenterat genom klientjournaler och sms dem emellan). Även den kvinna han lever med idag är en före detta klient, dock inleddes relationen då hon avslutat klientrollen och gått in i ett officiellt affärssamarbete med kliniken. Några månader in i samarbetet inleddes relationen.  

Detta var en av de frågor som Kalla fakta pressade Thomas hårt i och han blev i intervjun stressad som en reaktion från tidigare granskning. Därav blir hans svar inte korrekt i intervjun, då han blev väldigt ställd.

Kritik: Klient har mått dåligt av Thomas sätt att uttrycka sig.

En klient från tidigare klinik beskriver att Thomas har sagt till henne att hon utstrålar att hon vill bli utnyttjad vilket hon mådde väldigt dåligt av att höra.

Vårt svar:
En del i vår behandlingsmetod är att provocera klienterna genom provokationsövningar, konfrontationer och gestaltövningar. Detta gör att klienten kan få syn på sig själv och därmed bredda och fördjupa mentaliseringsförmågan, och i det uppfatta djupt liggande reaktionsmönster. Vilka former av provokationer och övningar som genomförs med en klient är beroende på klientens plats i sig själv och mottaglighet, samt hur väl denne har kommit in i processen. Har klienten kommit in i processen och med det fått förmåga och kunskap att uppfatta, möta och dela reaktioner och känslor som uppstår i olika situationer (mentalisering), så kan dessa mötas och synliggöras genom gruppen. Har klienten inte kommit till denna punkt i processen så finns det en risk att övningarna blir fel.

Ansvaret i behandlingen är alltid tudelat, det ligger ansvar på både terapeuten och på klienten och det ömsesidiga samspelet är avgörande för utveckling.

Vi som organisation har ett ansvar att forma behandlingen utifrån klientens progression, att skapa förutsättningar för tillit, trygghet och lugn runt klienten och att göra klienten medveten om behandlingen, behandlingens komponenter samt vad det innebär att vara i process. 

Klienten har i sin tur ett ansvar att göra sig medveten om vad det innebär att vara i process, att ta till sig informationen om behandlingens utformning och att ta hand om det som kommer upp i processen. I detta innebär det att det är klientens ansvar att ge sig själv det som behövs för att kunna uppfatta reaktioner som uppstår och även att berätta/dela om de känslor, reaktioner och undermedvetna tankar som klienten upplever. Det är just känslorna och reaktionerna som uppstår i behandlingen som kan hjälpa klienten framåt, om klienten tar det ansvar som denne har. 

Vi kan inte uttala oss om den enskilde klientens process, däremot kan vi utifrån Kalla faktas beskrivning se att klienten har fått ta emot provokationer innan denne har varit redo för det utifrån klientens progression alternativt utifrån klientens medvetenhet om processen. Detta kan delvis bero på en missbedömning från oss. Klienten valde enligt berättelsen som delges i Kalla fakta att inte berätta om det som denne upplevde för terapeuten/gruppen, vilket medförde att klientens process avbröts. Eftersom vi inte vet vem den aktuella klienten är så vet vi inte vad som hände i just detta fallet, dock är vi måna om att se till vårt ansvar i det som sker i klientmöten och vid start av behandlingen även tydliggöra det som är klientens ansvar. Det ömsesidiga samspelet är en förutsättning för att behandlingen ska ge det som klienten behöver.

Detta är en av aspekterna i de senaste årens utvecklingsarbete; möjliggörande av att klientens process ska vara helt vägledande i hur behandlingen utformas, formerna för att ge klienterna medvetenhet om processen och behandlingen samt att bygga på det informationsmaterial som delges klienterna inför behandling. Du kan ta del av delar av vårt förberedande material här.

Relevant är också att betona att vår behandling syftar inte till att klienten nödvändigtvis ska må bättre eller sämre, det som sker i behandlingen är att klienten ska ges tillgång till hela sitt jag och med det kan leva ett friare liv där denne upplever sig mer delaktig i allt som sker. Under behandlingen mår klienten ofta väldigt varierat, vissa perioder mår klienten väldigt dåligt och andra perioder bättre än någonsin. Läs mer om livsprocessen här

Kritik: Verksamheten genomför övningar och grupprocesser utan att ta hand om det som sker.

En psykolog uttalar sig om att hur farligt det är att vara i grupprocess utan handledning.

 Vårt svar:
I reportaget beskrivs en övning som genomfördes under Vuxet-barn-veckan, en närhetsövning. Alla provokationsövningar i behandlingen syftar till att ge klienten möjlighet att få kontakt med sig själv, under de skydd och strategier som denne bär med sig. Genom att provocera gränserna i en trygg och lugn miljö så kommer klienten innanför skalet på sig själv, får syn på känslor och reaktioner som har varit svåra eller omöjliga att nå och och med detta möjliggörs det för klienten att kunna betrakta det som sker (mentalisera). Klienten ges i gruppen förutsättningar att stanna kvar i känslan/reaktionen och närma sig den, och kan med detta  börja bearbetningen av det som undermedvetet begränsar klienten i livet. 

Alla övningar som genomförs i behandlingen sker under professionell handledning och allt som sker tas om hand, både genom gruppen och genom individuell handledning. Provokationer och övningar är en viktig beståndsdel i att kunna släppa det som man bär med sig, det som påverkar livet.

Den aktuella klienten, den som genomförde övningen som omnämns, är en klient som varit i behandling under något år och som var väldigt mottaglig för övningen. 

Kritik: Thomas säger sig veta vad som skedde i barndomsåren

Thomas kritiseras för att det uppfattas som att han utger sig för att ha svaret på vad som skedde under klientens barndom.

Vårt svar:
Grunden i systemtraumaperspektivet är att det inte är vad som hände i barndomen som är relevant idag, utan hur det lever i klienten idag. Thomas förmåga ligger i att uppfatta skydd, strategier och förhållningssätt hos klienten, och genom dessa kan det uppfattas hur barndomen lever i klienten genom reaktioner, beteenden och betraktelsesätt. Ofta vet inte ens klienten vad som faktiskt skedde, minnet är begränsat till det som det lilla barnet minns och uppfattade, och det är i det stora hela inte viktigt för behandlingen. Kärnan är att se till hur traumat lever i klienten och att frigöra sig från det som omedvetet styr denne. 

Back To Top