skip to Main Content

Gestaltterapi

Du bär din historia med dig i varje Nu.
Så varje Nu kan också berätta min egen livshistoria.
Att känna mig själv nu är också ett sätt att känna min
egen historia och också se hur den hindrar mig
i vissa situationer att vara mig själv helt och fullt ut.
Det som en gång skyddade mig, mina försvar,
kan idag vara mitt största hinder för att möta andra.

 

Gestaltterapi är en form av psykoterapi som funnits sedan starten 1951 då grundarna gav ut boken “Gestalt therapy: excitement and growth in the human personality” och var en utveckling från psykoanalysen och ett svar på beteendepsykologin som för tiden var de populära psykoterapeutiska formerna. Gestaltterapi lägger tonvikten på “här-och-nu” samt på människans behov av kontakt för att hjälpa våra mänskliga system att finna balans och sammanfogning i en helhet av kropp och psyke.

Namnet Gestaltterapi hämtades från gestaltpsykologin som menade att människan har ett behov av kompletta bilder och erfarenheter, och därför själv fyller i det som fattas för att göra en upplevelse begriplig och meningsfull. Det tyska ordet gestalt betyder helhet. Metoden innebär i enkelhet att vi undersöker själva upplevelsen och det uppenbara – som det visar sig i nuet. Gestaltteorin är snarare en processbeskrivande teori än en kausal teori som svarar på från ”hur” snarare än frågan ”varför?”. I takt med att frågan ”hur?” besvaras i gestaltterapin besvaras även frågan ”Varför?” av sig själv.

Gestaltterorin belyser olika aspekter av hur individen fungerar vid kontaktgränser i nuet. Förgrund och bakgrund bildar då tillsammans en helhet – en gestalt. Fritz Perls definierar gestalt som

”ett fenomen som inte går att reducera till delar. Det är en essens som är där och som försvinner om helheten bryts ner i sina komponenter”

Gestaltterapin är en sådan helhet – en egen gestalt – som går vida utöver summan av de ingående delarna. 

Gestaltmetodiken fäster stor vikt vid den enskilde individens interaktion i det system hen lever i. Det dialektiska tänkandet i motpoler möjliggör att båda perspektiven beaktas. Man ser då individen som ett system där motpolerna innhåller känslor och behov, avgörande för individens utveckling och avgörande för individens relation till sin omgivning. På motsvarande sätt vidgas systemtänkandet genom observation av hur individen projicerar sina gömda polariteter i sina relationer. På så vis övergår relation till att bli ett system. På motsvarande sätt går detta att vidga till grupper och organisationer. Även i ett stort system vari individen är en del finns ändå individens känslor och behov med som en del av systemet. 

Fritz Perls använde begreppet ”att skala löken” för att beskriva sitt arbetssätt, att arbeta utifrån och in istället för bakifrån och fram. 

Humanistisk terapiform

Gestaltterapin är en humanistisk terapiform som menar att det finns en god kraft i varje människa, som med rätt förutsättningar verkar mot en utveckling av den människan till det mesta och bäste av hennes inneboende möjligheter. Terapin innebär förändring och tillfrisknade, men inte till något  nytt tillstånd, inte till en ny människa, ytan snarare till att bli mer det som man från början hade förrutsättningar att bli. Gestaltterapin kan också ses som en vandring i energicirkeln – att gå från sensation  – händelse till medvetande, mobilisering, handling, kontakt och avslutning.

Som humanistisk och existensiell terapiform har gestaltterapin integrerat olika aspekter utifrån olika perspektiv. Det är en syntes av många infallsvinklar för att förstå det mänskliga psyket och beteendet. Gestaltterapin är en unik och mycket användbar psykoterapi, vars unikhet och avändbarhet ligger i helheten – Gestalt – snarare än i de enskilda delarna för sig.

Att svara an – en förmåga vi alla har

Inom terapiformen används ofta Perls omskrinvnning av responsibility – till response-ability eftersom han menade att vi alla föds med förmåga att ta ansvar – att svara an Jag har ansvar för hur jag känner, tänker och gör. Jag kan inte ta ansvar för hur andra känner, tänker och gör. Jag kan inte få dig att känna, tänka och göra Jag är jag och du är du. Kärnan i gestaltterapin är hela mötet i nuet mellan två subjekt med betoning på bådas ansvar, att svara an med hela sig efter bästa förmåga. 

I gestaltterapin finns en bakomliggande filoosofi och människosyn som är vital och som karaktäriserar gestaltterapin som form. Det västerländska tänkandet i form av zenbuddismen binder samman de olika vitala delarna – medvetenhet, polariteter, synen på vad förändring är, och i det cirkulära systemet inom en individ med den existensiella grundbulten ansvar. Allt har konsekvenser för sättet att arbeta: i sättet att diagnosticera, för metodiken, synen på ångest och andra symptiom, den terapeutiska relationen och term

Det gestatltterapeutiska förhållningssättet är fenomenologiskt och humanistiskt. Det innebär att möta en klient utan förutfattade meningar. Det innebär också att hjälpa var och en att få syn på, och ge bekräftelse på sin egen subjektiva sanning. Utöver detta innebär det också att inte döma och motarbeta psykiska försvarsmanövrar och motstånd från ”det inre barnet” och den ”inre förälder” utan istället möta de för vad de är, skydd och stöd som har behövts för att överleva.

”Kontakt” i gestaltterapi

Begreppet kontakt i gestaltterapin ka beskrivas med Benedettis ord i boken ”Den farliga kärleken”:

Att sakta närma sig

Att i en långsam process avsluta ofullbordade gestalter

Att leta polariteter

Att skala löken och hitta sitt innersta

Att upptäcka gränsen, mötesplatsen

Att märka hur min historia intevenerar i mitt nu

Att sörja mitt gamla så att jag kan ge plats för det nya

Att se att det är det gamla som gör ont och att livet nu också har möjligheter

spooky-g1ca66ff39_1920

Historik

De tyska läkarna och psykoanalytikerna Fritz och Laura Perls utvecklade under 1940-talet gestaltterapin mot bakgrund av Sigmund Freuds ”talking cure”. När de skrev Ego, Hunger and Aggression (1947) växlade de över från den historisk-arkeologiska Freudianska ståndpunkten till en existentiell-upplevelsebaserad; från en associationspsykologi i delar till ett perspektiv med helheten för ögonen, från det rent verbala till det organismiska, från intellektuell tolkning till direkt uppmärksamhet här och nu, från överföring till verklig kontakt, från tanken om egot som en entitet som har gränser till tanken att egot är gränsfenomenet i sig, som innefattande den faktiska kontaktfunktionen som reglerar identifikation och alienation. När de under tidigt 50-tal flyttade till USA hade gestaltterapin utvecklats till en mer organiserad och koherent teori, tillsammans med Hefferline and Goodman skrev paret Perls verket Gestalt Therapy – Excitement and growth in the human personality (1951).

 

Hur går det till?

Terapeutens roll

Gestaltterapeuter ser relationen mellan klienten och terapeuten som en bärande och verksam del av terapin. Den speglar hur du har det med kontakten med dig själv och med andra människor. Eftersom det är i relation med andra människor som vi formas och blir till, det är i relationerna vi lär oss hur vi ska förhålla oss till oss själva och vår omvärld. Därför är det också i relation med andra vi kan läkas och få nya perspektiv.

Gestaltterapeuter strävar efter jämbördighet i mötet med klienten. Vi möter dig både som yrkesperson och medmänniska och delar med oss av egna erfarenheter och de reaktioner som kommer upp i mötet med dig – om de är av värde för dig och din process. Terapeuten kan vara både stödjande och konfronterande beroende på vad du som klient behöver.

Din roll

Som klient har du inflytande över hur din utveckling framskrider. Terapin formas efter vem du är, ditt uttryck och ditt sätt fungera. Gestaltterapins metod är fenomenologisk vilket betyder att vi uppmärksammar och arbetar med det som visar sig. I gestaltterapin är det du som är specialist på att vara du, terapeuten finns där som ett redskap för dig och erbjuder dig sin blick och sin närvaro för att du ska bli uppmärksam på hur du gör för att hindra dig att ta de steg du vill ta i ditt liv.

Centrala delar under gestaltterapin

  • Relationell och existentiell
    Gestaltterapi är en interpersonell psykoterapiform som vilar på existentiell grund. Relationen är läkande i sig. En gestaltterapeut betonar kvaliteter som empati, genuinitet och respekt samt strävar efter att etablera en autentisk verklig relation. Mötet mellan terapeut och klient är ett proffessionellt och mellanmänskligt möte, mellan två personer som delar erfarenheten av att vara en människa i världen. Mötet, kontakten, situationen här och nu, medvetenhet och ansvar är de centrala hörnstenarna.
  • Kroppen
    Kroppsmedvetenheten har en viktig plats i gestaltterapin, eftersom det är genom kroppen vi får kontakt med våra känslor. I kroppen lagrar vi minnen för allt vi upplevt. Kroppen ger också tydliga signaler om hur vi har det. För att komma fram till vad som är oavslutat, oformulerat och som ännu söker sitt uttryck arbetar en gestaltterapeut med att öka din medvetenheten om hur du förhåller dig till din kroppslighet. Sinnesförnimmelser, känslor och intellekt ges samma värde.
  • Medveten närvaro och här och nu
    Medveten närvaro har varit en av de metoder gestaltterapin arbetat med sedan starten på 1940-talet. Likheter finns till det som idag kallas för Mindfulness. I gestaltterapi pratar vi om awareness, skärpt medvetenhet eller bara här och nu. Medvetenheten tränas upp i nuet – vilket alltid är utgångspunkten i gestaltterapi. När du arbetar med din historia och tidiga erfarenheter så är det i ljuset av hur de påverkar dig i ditt liv idag. Gestaltterapin talar också om oavslutade och stela gestalter, med det syftar vi på oavslutade mönster eller teman som upprepar sig i relationer, situationer eller tankar. De behöver avslutas, cirkeln behöver slutas helt enkelt, för att inte de inte ska hindra dig i din nuvarande tillvaro. Det här helhetsperspektivet innefattar också att dina erfarenheter och reaktioner alltid sätts in i det sammanhang du lever i.
Back To Top